Våren väller in

I lördags, ungefär samma tid på morgonen som folk brukar rumla hem från krogen, gav jag mig ut på en cykeltur. Direkt när jag kom utanför dörren hörde jag en kattuggla hoa och när jag cyklat ut en bit i skogen hörde jag två visslande sparvugglor. Plötsligt stod två älgar mitt på vägen och man känner sig lite liten när man möter så stora, pampiga djur på nära håll, utan någon skyddande hus- eller bilvägg emellan. Men älgarna travade genast ut i skogen när de upptäckte mig.

Så fort solen gick upp var det som att startskottet smällde av. Först kom enstaka gäss flygande över den illrosa himlen och snart syntes även svanar, tranor och duvor – alla ivriga att få fortsätta norrut efter att ha sinkats av den sena våren. Det var en kall morgon men kylan kunde inte hindra mig från att njuta av det vackra skådespelet. Skogen var tyst och stilla, utöver alla fågelljud. Trumpetande tranor, sjungande trastar, en bubblande orre på håll. Så vackert!

Efter den fina inledningen på dagen i skogen cyklade jag vidare ut på slätterna kring Vendelsjön. Var jag än tittade så såg jag flockar med fåglar på väg norrut. Över de isiga fälten sjöng sånglärkor för fullt och nu hade solen hunnit upp så pass långt att den värmde riktigt bra. En bortflygande fågel lågt över fälten ca 200 m ifrån mig fick mig att genast reagera. Sädesärla!? Jag tvärnitade cykeln, packade upp tubkikaren och spanade i området där fågeln hade landat. Jajemensan, visst var det en sädesärla, den första för i år!

Jag avslutade den härliga morgonen i fågeltornet vid Varggropen och här trängdes gäss och knipor i den lilla del av sjön som var isfri. En mer oväntad obs var de två vildsvin som plötsligt stod ute på isen långt i norr. Ena veckan utter och andra veckan vildsvin, jag klagar inte! Men nu kommer nog isen ge sig snart, när det blir flera dagar med strålande sol och hyfsat många plusgrader. Och vårfåglarna, de kommer fortsätta i rask takt norrut.

Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.