Spår som gör avtryck
Under en promenad rätt nyligen fick jag plötsligt se att någon gått i de spår jag själv lämnat efter mig tre dagar tidigare. Stora, runda, asymmetriska tassavtryck utan synliga klomärken. Lodjur! När jag har dragit upp skidspår händer det ofta att rävar, harar och rådjur utnyttjar dem som stigar och även ens fotspår uppskattas av djuren då de slipper pulsa i snön. Men här var det alltså en stor lokatt som använt sig av mina upptrampade spår! Kissen tycktes ha stannat upp precis där, för det var två spår alldeles intill varandra. Kanske hade lodjuret blivit nyfiken på vem/vad som gått där innan och stannat till för att nosa lite på mina spår?
Bara någon vecka senare när jag var ute och cyklade så blev det till att tvärnita med cykeln för plötsligt låg en stor, ljusbrun hög mitt på vägen. Eftersom jag hade varit på Biotopia dagen innan och tittat i deras spillningsmonter visste jag direkt vad det var som nu låg här framför mig på vägen. Vargskit! Så häftigt! Nog för att en riktigt stor hund kanske skulle kunna lämna efter sig en så stor korv, den här var ca 20 cm lång, men vargens spillning är full av hår, vilket normalt inte en hunds är.
Jag började titta runtomkring och fick genast syn på stora tassavtryck i snön i vägkanten. Tyvärr hade jag ingen linjal eller något måttband med men jag gjorde markeringar i mitt anteckningsblock över hur långt och brett spåret var så jag kunde mäta sen när jag kom hem. En tändsticksask som alltid är med i ryggsäcken ifall cykellåset skulle frysa fick agera storleksjämförelse när jag fotade spåren. Dock har jag en ask med extra långa tändstickor så den är 7 cm lång jämfört med en normal ask som är knappt 6 cm. Mätning hemma sen gav att vargspåret var 9 cm brett och nästan 11 cm långt. Här och där bland vargens spår fanns även mindre spår från en räv och jag funderade på vem av dem som varit på platsen först och sen nyfiket gått efter sin släkting.
Inte långt från vargspåren hade en tjäder traskat kors och tvärs över vägen. Dess spår var större än jag mindes, två kliv för tjädern motsvarade ett fotavtryck för mig. Men så är tjädern vår största hönsfågel också.
Bland det som står högst på min önskelista över naturupplevelser finns att se varg och lodjur i det vilda. Det hade varit enormt häftigt att få möta någon av dem. Björn hade jag turen att få se förra hösten då när en nalle hade dykt upp vid Torstuna, mellan Fjärdhundra och Örsundsbro. Men lo och varg återstår och förhoppningarna ökade igen nu när det bevisligen varit både varg och lo på samma platser som jag. Nästa gång kanske jag har turen att komma cyklande precis när vargen korsar vägen? Jag hoppas verkligen det!
Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.
