Höstpromenad på Billudden

För ett par veckor sen åkte jag upp till Rullsand för att ta en promenad ut på Billudden. Det är flera år sen jag var där sist så jag tyckte det kunde vara kul att återse denna vackra lokal. Det är några kilometer att gå men det är intressant natur hela vägen och mycket att titta på. Först kommer en gammelskog med rätt mycket tall men rätt snart börjar man skymta havet och stranden genom skogen och då går det inte att motstå att göra ett strandhugg för att blicka ut över den långa udden vars kanter utgörs av runda, ljusrosa och blågråa stenar.

På den östra sidan är det lite mer vass och den här dagen glänste vasstråna gyllene i oktobersolen som tittade fram då och då. I gräset på marken hittade jag en stor padda som jag frågade om den inte borde ta och leta upp nån skyddad plats att övervintra på nu innan kylan kommer. Jag fick inget svar, bara en butter blick.

Längst ute på udden var det dags för matsäckspaus. Det var otroligt fridfullt, bara vågornas skvalpande mot stranden som hördes. En ensam snösparv kom plötsligt flygande och landade på stenarna närmast vattnet för att leta föda. Den var rätt orädd och brydde sig inte om att det satt en tvåbening en liten bit bort. Mycket trevligt lunchsällskap! Jag lade mackan åt sidan en stund för att fota snösparven och det kändes lite som att ut och rasta hunden där vi gick, sida vid sida längs med stranden. Men jag såg till att inte gå för nära för att inte skrämma iväg snösparven. Efter en stund vände den om och knatade tillbaka mot min lunchplats. Medan vi i sakta mak rörde oss utåt igen kom en flock prutgäss flygande och passerade precis utanför uddens spets.

På tillbakavägen blev det ytterligare en paus på stranden, nu enbart för att njuta av lugnet och den vackra utsikten med Eggegrund skymtande vid horisonten. Och idag, när nordostvinden piskar på och höstens första snöflingor trillat ner, drömmer jag mig tillbaka till den där behagliga stunden på Billudden.

Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.