Fjärilsvandring

I fredags vidgade jag mina vyer genom att besöka naturreservatet Hummelsvedjans fjärilsväg utanför Hallstavik för att fotografera fjärilar. Det var oerhört spännande! Själva miljön var inte så imponerande, det såg ut som vilken skogsbilväg som helst genom brukad skog, men grusvägen kantades av rödklint, rödklöver, blåklockor, ljung och gullris och det var oerhört gott om fjärilar. Skogsgräsfjärilar, silverstreckade pärlemorfjärilar, hedblåvingar och citronfjärilar var de som var talrikast just nu.

Om man tycker det är svårt att fota fåglar så är det ingenting mot fjärilar. De sätter sig med grässtrån i vägen, fäller ihop vingarna precis när man fått in dem i kameran och sitter sällan kvar på samma blomma någon längre stund. I flykten är de helt hopplösa att följa, fladdrar än hit, än dit. Men det var spännande att sakta gå vägen fram och se vad man kunde ”fånga” med kameran. Mest fokuserade jag på att fota sittande fjärilar men jag gjorde några försök att fånga dem i flykten också. Oftast hinner man inte reagera tillräckligt snabbt, när fjärilen lyfter och man pressar ner avtryckaren så har fjärilen redan hunnit ur bild när fotot tas. Det blev flera bilder med bara blommor och ett antal med endast en suddig vinge uppe i ena hörnet. Men så plötsligt stämde allt och jag fick en bild på en citronfjärilhona som just lämnade en blomma, med snabeln tjusigt ihoprullad, kastandes en skugga på den ena vingen.

När jag gick där längs vägen och kände hur det spratt i kroppen av spänning och förtjusning, så tänkte jag på det där med att fånga. Jag fångar endast djur med kameran men det finns visst de som fångar fjärilar med håv för att nåla fast dem i sin insektssamling. Makabert och till vilken nytta? En fastnålad fjäril kan man aldrig mer få se när den dansar iväg från den ena blomman till den andra. Man får inte se den suga nektar eller para sig med en artfrände. Fångar man det däremot på bild så har man fina minnen att ta med sig hem och dela med sig av till andra.

 

Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.