Angarn runt

Det är inte så ofta jag vistas i södra delarna av Uppland och Angarn har jag inte besökt på kanske tio år, så det var med stor nyfikenhet jag nyligen åkte dit för att ta en vacker vinterpromenad runt den lilla sjön. Det började rätt dråpligt med att dörrarna på min bil frusit fast och att jag, efter att ha lyckats få upp ena bakdörren, fick kravla mig fram till förarsätet. Bilen var dessutom täckt av ett tjockt ispansar både utvändigt och invändigt som tog en kvart att skrapa bort någorlunda. Redan där började jag sakna min cykel enormt, såna där dumheter håller den minsann inte på med. Men, att cykla ända ner till Vallentunatrakten är förstås inget alternativ, särskilt inte i december.

Här hemma är marken helt täckt av snö och soligt och fint som det var såg jag fram emot att få kunna ta härliga vinterbilder vid Angarn. Men ju närmare jag kom, desto tunnare blev snötäcket, och väl framme vid Angarn visade det sig att det mest var barmark. Dagens andra besvikelse.

Men det blev en otroligt fin dag ändå! Runt den restaurerade våtmarken går en sju kilometer lång promenadslinga, alldeles lagom att gå en vinterdag när det bara är ljust några få timmar. Solen står lågt nu men vid Angarn där det är så öppet så når den fram till en nästan varhelst man är runt sjön. Det var just ingen vind den här dagen heller, så det var otroligt skönt ute. På sina håll blev det till att korsa välfyllda diken och ta långa skutt för att komma upp på spängerna, men det gick bra att komma fram torrskodd även med kängor på fötterna.

Matsäckspausen togs under en ensam en och där hade man kunnat sitta länge och njuta av stillheten. Nåja, alldeles stilla var det inte, på håll hördes bullret från en större väg, men det är väl så det är, var i naturen man än befinner sig i Stockholm med omnejd. Några trumpetande sångsvanar på väg söderut gav i varje fall lite mer vildmarkskänsla. Och senare såg jag även en flock starar komma flygande med full fart mot södern och värmen. Det är väldigt lockande att återvända till Angarn i vår, när sjön sjuder av liv och stararna är på väg norrut igen.

Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.