Kanonfin kanottur

Midsommarafton spenderades i kanot på Dannemorasjön för att ta reda på hur det går för de häckande svarttärnorna där. Svaret var ”Bra!” för vi såg flera tärnor flyga mot boplatserna med mat och tärnorna visade tydligt missnöje med vår närvaro, trots att vi paddlade på precis samma ställe som för en månad sen, då utan att bli utskällda av tärnor.

Näckrosor täcker nu större delen av vattenytan och vattenståndet är lågt, så på sina håll var det svårpaddlat. Det är otroligt gott om trollsländor, både upp i luften och nere bland vegetationen, främst fyrfläckad trollslända men även andra arter. Jag fick ett par fripassagerare på armen som inte alls ville släppa taget om mig. Den rikliga förekomsten av sländor tycks vara en bra födokälla för svarttärnorna.

Även några dvärgmåsar kom flygande och talade om för oss att de inte gillade kanoterande människor på sin sjö. Eller var de bara allmänt nyfikna tro? För dvärgmåsarna häckar mig veterligen inte just här.

Titt som tätt plaskade det till kraftigt nära kanoten. Det var stora fiskar som inte heller var helt förtjusta i kanoten. Vilken art hann jag aldrig se, däremot såg jag på flera ställen gott om småfiskar och dessa kunde jag identifiera som abborrar.

Om några veckor kommer det kanske inte gå att paddla alls på sjön. Redan nu var det endast 20 cm vattendjup på vissa ställen och snart kommer näckrosor och andra vattenväxter förmodligen att täcka vattenytan helt. Det är dock just detta, att sjön befinner sig i ett igenväxande stadium, som gör att den passar så bra för svarttärnor. Men vi får se hur det går. Det är väldigt rofyllt, om uttrycket tillåts, att paddla kanot, så jag hoppas att vi kommer kunna ta någon mer kanottur under sommaren. Midsommarturen var verkligen jättefin, med strålande sol, blommande näckrosor och otroligt rikt djurliv.

Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.