Uttern raskar över isen

Jag var nyfiken på hur läget var vid Vendelsjön, om våren kanske hade hunnit lite längre där än hemma hos mig, så i förra veckan cyklade jag dit, premiärturen för i år. Inga starar ännu men ett par hundra grågäss på ängarna och sex tranor i luften. Jag hade bara hunnit stå i tornet några minuter, så fick jag syn på en utter som kom skuttande tvärs över isen. Den fortsatte fram till en liten vak, där den dök ner samtidigt som en ung havsörn kom inflygande och landade vid en vak i närheten.

Snart promenerade örnen bort till utterns vak istället och ställde sig att glo ner i den i hopp om att få syn på någon fisk. Jag funderade på hur det skulle bli när uttern kom upp igen, för den borde komma upp i någon av de två vakarna, med tanke på att det låg is över hela sjön och bara var öppet precis vid utloppet. Hur skulle en havsörn och en utter reagera på varandra?

Efter 13 minuter tittade så ett litet huvud upp ur den bortre vaken, den som örnen först hade landat vid men nu lämnat. Kusten klar? Ja! Uttern tog sig upp på iskanten och skuttade sen tillbaka mot det håll den först hade kommit från, vilket råkade vara snett mot örnen. Jag följde med spänning de båda djuren genom kamerasökaren för att se och dokumentera vad som nu skulle hända. Örnen tittade nyfiket på uttern hela tiden men satt blick stilla och uttern struntade fullkomligt i örnen, den hade viktigare saker för sig. Det är svårt att uppskatta avstånd men jag tror att uttern passerade örnen på max 10 meters håll.

Borta vid vasskanten lade sig uttern ner och rullade på isen. Kanske väckte den nyfikenheten hos den unga havsörnen igen, för örnen lättade från vakkanten och flög bort dit där uttern nu befann sig och då tyckte uttern det var bäst att försvinna ner i vattnet igen. En utter är egentligen för stor och kraftfull för en örn att ta, och det vet de båda om, men jag tror nog att uttern var lite på sin vakt i alla fall, en rovfågel kan man aldrig lita på till fullo.

Själv var jag överlycklig över att ha fått se ett så intressant djurmöte. För bara några decennier sen hade det varit stor sensation att få se något av djuren och när jag som tioåring såg min allra första havsörn, i form av en prick på jättelångt håll, hade jag aldrig kunnat drömma om att jag en dag skulle stå och fotografera en havsörn och en utter tillsammans.

Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.