Jag är inte din mat!

En dag för några veckor sen, då jag stod i fågeltornet vid Vendelsjön, kom en ung havsörn inflygande mot sjön. Inga konstigheter med det, havsörn ses så gott som dagligen där. Men så plötsligt gjorde örnen något ytterst oväntat – den dök ner mot en ensam, ung sångsvan som stod på isen och försökte slå densamme! Sångsvanen protesterade vilt, den hade inte alls lust att bli uppäten utan började hoppa och flaxa. Örnen kom av sig och landade cirka tio meter från svanen och satte sig att glo mot den. Svanen lade ner huvudet mot isen i en för svanar hotfull position, men örnen förstod inte alls svanens språk, så efter en stund knatade svanen bort mot örnen och schasade undan den.

Örnen blev brydd och landade återigen bara en liten bit från svanen och fortsatte stirra mot den. Svanen gjorde i sin tur ånyo diverse hotfulla gester med huvudet och halsen, som örnen inte begrep alls. Så efter en stund fick svanen ännu en gång ta en språngmarsch mot örnen för att förtydliga att den inte alls var nöjd med sällskapet.

Det hela upprepades några gånger och efter drygt en kvart fick örnen slutligen nog och flög vidare. ”Bråkig mat” tyckte örnen. ”Idiot!” tyckte svanen.

Så vitt jag kan minnas är det första gången jag ser en havsörn försöka slå en svan. Gäss ger de sig ofta på, men svanar är lite för stora och svåra för dem att ta, så det är mer ovanligt att svan står på örnmenyn. Just den här havsörnen var född förra året, så den har förmodligen inte lärt sig sina begränsningar ännu och gissningsvis var den väldigt hungrig vid tillfället. Men att den tilltänkta brakmiddagen skulle bjuda på sånt motstånd, det hade den inte räknat med.

Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.