200-målet nått i oktoberstormen

Äntligen har jag kommit upp i 200 ekoårskryss! Jag hade som mål redan förra året att försöka se/höra 200 fågelarter under ett år med enbart cykel som transportmedel men kom då bara upp i 173 arter så i år ville jag göra ett nytt försök och har nu satsat ännu hårdare. Upp till ungefär 180 gick rätt bra men sen har jag fått kämpa hårt och göra riktade insatser, ibland cykla upp till 10 mil bara för att få in någon enstaka art.

I förra veckan hade jag så kommit upp i 198 ekoårskryss. Det fanns flera potentiella arter kvar och jag visste att störst chans att få in något nytt skulle jag ha ute vid havet. Jag hade siktat in mig på en tur ut till Hållnäshalvön i onsdags men det blåste så hiskeligt så jag ställde in mina planer. Fast suget efter att skåda vid havet växte sig allt starkare så i fredags trotsade jag blåsten och gav mig av norrut. Jag tänkte som så att om jag startar riktigt tidigt så hinner jag cykla några mil innan vinden är som värst i alla fall.

Plötsligt, mitt ute i ingenstans, hörde jag ett gällt läte. Med fartvinden susande i öronen kunde jag inte avgöra om det bara var en svartmes eller trädkrypare eller om det var en… Så fort jag stannat cykeln hördes fågeln ytterligare en gång, ett trestavigt ”tsiuiit!”. Tjohoo, taigasångare! Äntligen revansch för de två missade taigorna på Björn. Extra kul att hitta en alldeles egen taigasångare och det dessutom under en cykeltur. Tyvärr tystnade fågeln snabbt och jag lyckades inte få syn på den, men även bara en hörd art räknas så nu var jag uppe i 199 ekoårskryss.

Kort efter mötet med taigasångaren, som säkert började låta för att den blev lite skrämd eller upprörd över att det kom en cykel farandes, började solen titta fram över trädtopparna och himlen färgades gulorange så att det såg ut som att det brann i öst. Kraftledningsgator är inte särskilt roliga men nu fick jag tack vare en sådan möjlighet att se soluppgången ordentligt.

Framme vid kusten blåste det till och med kraftigare än väntat. Vågorna skummade och jag sökte skydd bakom en tall för att inte blåsa bort. Jag hade bara hunnit stå där några minuter så kom fyra prutgäss flygande alldeles intill stranden. Ny art för i år och därmed min 200:e ekoårsart! Stor lycka, äntligen nådde jag det mål jag kämpat så hårt för!

En liten stund senare kom 15 prutgäss flygande åt andra hållet, även nu på riktigt nära och fint håll. Det var säkerligen den kraftiga nordostvinden som fick dem till att gå så nära stranden. Annars hände inte så mycket över havet, det flög förbi en hel del knipor och jag såg några enstaka sjöorrar och svärtor, men inget mer ovanligt. Fast det var spännande att stå och blicka ut över de kraftiga, blågråa vågorna, jag har alltid varit fascinerad av oväder och det är något speciellt med ett upprört hav. Man känner sig rätt liten när de mäktiga vågorna piskar mot klipporna.

Precis när jag hade börjat tänka på att kanske bryta upp och cykla hemåt så fick jag syn på en av de arter jag haft som tänkbart ekokryss – alfågel. Och därmed kom jag upp i 201 på ekoårslistan. Det gick ju riktigt bra det här! Nu gällde det bara att orka cykla hela vägen hem och att cykeln inte havererade så jag skulle tvingas ringa efter bilskjuts för då skulle mina nya ekokryss inte räknas. Bil är fusk, hela turen måste genomföras med endast muskelkraft. Men det gick bra, både jag och cykeln höll, och dessutom fick jag bitvis rätt fin medvind på hemvägen tack vare den friska nordanvinden. Sen fick jag lite bonus på hemvägen också. Jag hade planerat att äta min andra matsäcksomgång på något fint ställe längs vägen och kom på att jag kunde göra det på det hygge där jag på morgonen sett några orrar. För jag tyckte att hygget såg ut att vara väldigt lämpligt för hökuggla. Och jag hade inte mer än hunnit slå mig ner på en stubbe i kanten av hygget och druckit lite vatten, så fick jag syn på en misstänkt rund klump i toppen av en torraka en bra bit bort. Jo men visst, där satt en hökuggla! Det ger alltid en extra kick när ens förutsägelser visar sig stämma.

 

Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.