Två gånger i minuten inträffar ett jordskalv någonstans på jorden. Det låter mycket men de flesta är så svaga att de knappt märks. I områden där två av jordskorpans plattor ligger och skaver mot varandra, t.ex. Kalifornien i USA, uppstår det ofta skalv.
Sverige ligger långt ifrån en plattskarv men även här förekommer det jordskalv. De beror på att jordskorpan höjer sig efter att ha varit nedtryckt av inlandsisen under flera tusen år. I Uppland är höjningen stor och därför sker det många skalv här.
Även fast vi inte har några vulkaner i Sverige idag, så kan vi faktiskt se spår av sådana i berggrunden. Hälleflinta, som är Upplands landskapssten, bildades av aska och lava från vulkaner för nästan två miljarder år sedan.
Ett land som har desto fler vulkaner är Island. Där finns det flera hundra, varav cirka 30 är aktiva. Anledningen till att det finns så många vulkaner just där är att Island ligger mitt över en plattgräns. Den kallas Mittatlantiska ryggen. Där glider den Eurasiska och den Nordamerikanska jordskorpeplattan isär och het magma tränger upp från jordens inre.
När två av jordskorpans plattor krockar med varandra så veckas marken och en bergskedja bildas. Alla bergskedjor ligger, eller har legat, i en skarv mellan två plattor. Himalaya ligger mellan den Indiska och den Eurasiska plattan. Den krocken pågår fortfarande. Våra svenska fjäll, Kaledoniderna, bildades för 510-400 miljoner år sedan då kontinenterna Baltica och Laurentia krockade med varandra. För 65 miljoner år sedan började kontinenterna att dela på sig igen. En del av Kaledoniderna blev kvar i Skandinavien. Andra delar finns i Storbritannien, på Grönland och i östra Nordamerika.
Mer om jordskalv i Sverige
Mer om jordbävningar och vulkaner
Animering om plattor, vulkaner och berg
Hur vulkaner, jordskalv och bergskedjor bildas