Upplands urbergsgrund är ungefär hälften så gammal som planeten jorden. Det betyder att den har funnits mycket länge. Om man gräver tillräckligt djupt under jord, lera och sten hittar man alltid urberget. Genom att titta på vilka bergarter som finns i berggrunden kan geologer få ledtrådar till hur det såg ut där bergarterna bildades.
Upplands landskapssten hälleflinta visar att det fanns vulkaner för två miljarder år sedan. I en krock mellan två av jordskorpans plattor pressades askan och lavan ihop till hälleflinta. På havets botten fanns det rikligt med kalksten som också pressades ihop och blev marmor. Delar av berget trycktes ner under jordskorpan och smälte till magma. Magman trycktes sedan upp igen och stelnade till sist inne i jordskorpan och blev till granit.
Alla landskap i Sverige har en landskapssten. Upplands heter hälleflinta. En landskapssten ska finnas att plocka eller bryta och ska ha haft historisk betydelse för landskapet. Det har hälleflintan.
I Östhammars kommun ligger Upplands största gruvområde, Dannemora. Här består berggrunden av hälleflinta som innehåller linser av magnetit. Ur magnetiten kan man utvinna järn. Gruvan i Dannemora öppnades redan 1481 och stängdes 1992.
Ett försök att återstarta gruvan gjordes 2012, men år 2015 tvingades man stänga ner igen då världsmarknadspriset på järnmalm sjönk kraftigt.
I Vattholma norr om Uppsala har man brutit en omtyckt sten. Det är en orange-rosa marmor som ofta använts som byggnadssten. Du kan t.ex. se den i portalen över huvudingången till Uppsala domkyrka.
Valltjärn och Fågeldammarna i stadsskogen i Uppsala är vattenfyllda stenbrott. Här bröt man Uppsalagranit. Den är grå och syns allt som oftast i Uppsalas lite äldre byggnader.
Övriga landskapssymboler
Läs mer om olika bergstyper
Läs om Dannemora och andra gruvor i Uppland